Studien har syftat till att undersöka samband mellan samsjuklig psykologisk problematik och katastroftänkande hos ungdomar utifrån ett Transdiagnostiskt perspektiv. Katastroftänkandets roll för förändring av social ångest och depressiva symtom undersöktes utifrån en studie av internetbaserad KBT-behandling mot social fobi (N=18).  Resultatet indikerar att ungdomar med hög initial nivå av katastroftänkande har större reduktion av depressiva symtom än ungdomar med låg nivå av katastroftänkande. Detta talar för att hänsyn bör tas till grad av katastroftänkande vid utformning av behandling för personer med social fobi, särskilt vid samsjuklighet med depression. Kopplingen mellan katastroftänkande och samsjuklighet undersöktes utifrån en tvärsnittsstudie av gymnasieungdomar (N=713).  Resultatet visar på en koppling mellan katastroftänkande och social rädsla, sömnproblematik och nedstämdhet..

Målet med studien är att genom ett Transdiagnostiskt perspektivförklara hur stress i skolan leder fram till depressiva symptom. Ifokus är ungdomar i 13-15 års ålder där jag undersöker omungdomars upprepade negativa tankar verkar som mediatorer ellerkopplingar mellan stress (i skolan, samt i relationer med kamrateroch lärare i skolan) och depressiva symptom. För ändamåletanvänds data från en pågående studie vid Örebro Universitet omvälmående bland årskurs 7 och 8 elever och jag genomför entvärsnittsanalys. Medierinsanalyser visade att ungdomarsupprepade negativa tankar förklarar mycket av association mellanstress i skolan och depressiva symptom. Slutsatsen för denna studieär att för att påverka ungdomars depressiva symptom behöver viidentifiera de sätt som ungdomar ser på sig själva och sin omvärld..

Den psykiska ohälsan hos ungdomar är hög, dessutom är samsjuklighet vanligt. Det transdiagnostiska perspektivet utgår från att olika syndrom delar samma underliggande processer varav repetitiva negativa tankar är en sådan process. Denna kombinerade longitudinella- och tvärsnittsstudie syftade till att undersöka psykiska symtom (inom social ångest, depression och sömnproblem) och deras stabilitet över tid samt koppling till repetitiva negativa tankar hos gymnasieungdomar. Genom klusteranalys framkom ett antal symtomprofiler för vartdera mättillfälle (ett symtomfritt kluster, singelproblematikkluster och samtidiga symtom/samsjuklighetskluster). Dessa symtomprofiler visade sig vara stabila över tid.

Psykisk hälsa/ohälsa är ett svårdefinierat begrepp som sätter fingret på ett av de största folkhälsoproblemen i vårt land, där depression är en av de vanligaste diagnoserna. Manualerna DSM-IV TR och ICD-10 används inom stora delar av sjukvården, världen över, i syfte att ge kunskap om lämpligast behandling till patienter med psykiska besvär. Denna studie syftar till att, genom en kvalitativ analys, undersöka vilka grunder som finns bakom de vanligast använda diagnosmanualerna och vilka kriterier som krävs för att uppfylla två vanligt förekommande diagnoser, PTSD och svår depression. Vidare syftar studier till att belysa eventuella likheter och olikheter mellan dessa diagnoser och vad det kan föra med sig. Såväl psykologisk forskning som klinisk praktik utgår idag mestadels från psykiatriska diagnoser, vilket kan ha såväl fördelar som nackdelar, men samtidigt diskuteras huruvida man istället ska lägga fokus på en annan mer underliggande nivå, nämligen processerna som sträcker sig över diagnosernas gränser.

Det finns många systemutvecklingsmetoder som alla skiljer sig mer eller mindre åt.Gemensamt för dem alla är att det finns ett perspektiv på system och systemutvecklingbakom. Det finns en vilja att spara pengar och effektivisera verksamheter genom attinföra informationssystem men det rapporteras ofta om stora projekt som kostar mycketmer än beräknat.Vi har frågat oss om det finns en brist på insikt om att perspektiv (synsätt) på bådesystemutvecklingsprocessen och IT-systemet i sig styr utvecklingen.Val av metoder bygger på ett aktivt val av perspektiv.Undersökningen har vi gjort genom en litteraturstudie där vi förklarar begreppensystemutveckling, perspektiv och paradigm samt systemutvecklingsmetoder och försökerbelysa sambanden dem emellan.För att undersöka hur insikten om perspektiv ser ut har vi i en empirisk undersökninggjort intervjuer med anställda på ett utvecklingsföretag samt med en av deras kunder.Genom att analysera intervjuerna och deras arbetsmetod med hjälp av analysmetodenMA/SIMM har vi nyanserat vårt teoretiska resultat.Perspektiv ? och metodanalys är mycket viktiga för att förstå varförsystemutvecklingsprocessen ser ut som den gör och framförallt vad den fångar upprespektive missar..

Uppsatsen är en litterär studie i Ninni Holmqvist novellsamling Kostym analyserad utifrån ett genusteoretiskt-, feministiskt-, queerteoretiskt-, postkolonialt samt eko-feministiskt perspektiv. Vi tar inledningsvis också upp hur tematiken gestaltas ur en berättarteknisk synvinkel. Titelnovellen ?Kostym? har en central roll i uppsatsen, vilken har analyserats och problematiserats utifrån en genus- och queerteoretisk kontext. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tematiken kommer till uttryck i novellsamlingen Kostym och hur den kan tolkas..

Syftet med undersökningen var att utvärdera metoder för hur landskapsarkitekter kan kommunicera med små barn (3-6år) kring planering av deras fysiska utemiljö så att barnens perspektiv framkommer. Tre kommunikationsmetoder: ?Tecken och karta?; ?the Insight Method ? och ?Stafettberättelse?, testades och dokumenterades genom metoden observation och loggbok. Observationerna analyserades sedan under rubrikerna: barns perspektiv och tidsåtgång. I studien framkom att metoderna inte entydigt nådde barnens perspektiv och att metoderna skiljde sig åt vad gällde tidsperspektiv.

Pedagogers perspektiv på en lärande innemiljö.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv på delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig på en kvalitativ metod och empirin har samlats in på två olika förskolor där vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram är barndomssociologi och med hjälp av begrepp såsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vårt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens användningsområde i förskolan är begränsad.

Syftet med studien var att undersöka lärarens pedagogiska perspektiv på läxans funktion i undervisningen. Vårt resultat visar att lärarna använder läxan som ett pedagogiska verktyg i sin undervisnig. Men även att lärarna använder läxan som ett socialt-, moraliskt- och fostransverktyg. Studien visar att läxan är ett komplext fenomen som inte går att ses ur enbart ett perspektiv..

Uppsatsen avser att ta fram exempel pa? hur specialpedagoger beskriver sin undervisning av elever med la?s-­? och skrivsva?righeter. Dessa exempel sa?tts i relation till olika teoretiska perspektiv fo?r att se i vilken teori de intervjuade specialpedagogerna grundar sitt arbete. De teoretiska perspektiv som uppsatsen har underso?kt kopplingar till a?r det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet.

Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar om förskolans regelverk sett ur barnens perspektiv. Vårt syfte kompletteras med frågeställningar om hur barn uppfattar regler, både de uttalade och outtalade, som finns på förskolan samt upplevelsen av att kunna påverka regelverket. Studien utgår från ett relationellt perspektiv och ur barns perspektiv. I tidigare forskning redogörs för relevant forskning och litteratur utifrån ämnesområdet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med triangulering via observation och intervju för att belysa våra forskningsfrågor ur flera perspektiv.

I detta arbete har jag undersökt hur Funktionsinriktad MusikTerapi (FMT) kan beskrivas som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket inte är gjort tidigare. För att kunna göra detta har jag beskrivit både FMT-metoden och det sociokulturella perspektivet, där jag koncentrerat mig på kännetecken för utvecklande aktiviteter. Jag har även beskrivit mitt arbete med två pojkar som båda har diagnosen Fragil X.Min slutsats är att det går att beskriva FMT som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv genom att utgå från de fyra kännetecken på utvecklande aktiviteter som Strandberg (2006 s. 10ff) beskriver..

Denna C-uppsats synliggör hur pedagoger bemöter barn utifrån olika perspektiv med fokus på måltidssituationen. Studiens syfte var att synliggöra hur pedagoger bemöter barn vid en vardaglig situation i förskolan. Den kvalitativa studiens utgångspunkt fanns i två frågeställningar: vilket eller vilka perspektiv visar sig i pedagogers bemötande av barnen? Hur gestaltas det i praktisk handling? Studien har sin utgångspunkt i livsvärldsfenomenologin som teoretiskt perspektiv. De metoder som användes i studien var kvalitativa intervjuer och kvalitativ ostrukturerade observationer.

Syftet med det här arbetet är att behandla hur människan uppfattar egenskaper hos perspektivbilden i ett gestaltningsförslag. Med bakgrund av vår utbildning som framhåller vikten av goda perspektiv undersöker vi hur olika utvalda bilder uppfattas av personer som skulle kunna ingå i en tävlingsjury. Detta är intressant bland annat för att reda ut om det finns egenskaper i bilderna som på olika sätt är uppskattade eller föredras, för att framöver veta om man kan anpassa sitt perspektiv efter de mottagare som bedömer förslaget. Vi för samtal om nio olika bilder med två kommunalråd, en kommunal gatu- och parkchef samt en landskapsarkitekt. Informanternas åsikter grundar sig i deras personliga smak och yrkesmässiga bakgrund i varierande grad.